Ultraljud

Idag var det som sagt tid för ul. Donnan levde rövare och hade sig. Bm hade det hon gjorde för att kunna fånga och mäta allt. Lillan gillade även att ligga med ansiktet helt in mot mina organ (mot ryggen). Fick skaka och buffa på magen flera gånger så hon skulle vända sig. Men vips så vände hon tillbaka, buse ;) hon låg även med hakan ner mot bröstet så bm hade mkt svårt att se så hjärtat såg normalt ut eftersom hon tryckte på det. Efter 30min försening och en stressad bm fick vi svar. Allt såg bra ut MEN hon ligger på gränsen till att vara för liten på alla tal. Hon är alltså jämnliten över hela kroppen och speciellt huvudet. Måtten motsvarade vecka 17 på de flesta. Bm sa att vi inte skulle tänka på det och att dom skulle vara uppmärksamma på hennes storlek. Man kan endå inte låta bli att tänka på det. Hoppas att hon har det bra och får nog näring, hon är i alla fall mkt aktiv. Sune var ju heller inte den största med en matchvikt på 2980g. 


Kommentarer
Postat av: Emma

Men vilken sötfjärt som lånar era skor hehe :)
Sune växte väl fort ikapp sin "låga" födelsevikt? Blir knappast nåt problem med lilltjejen heller :)

2015-02-02 @ 12:36:31

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0