Sune 2 år
Storebror är en busunge som vill pilla på allt just nu!!! Han pratar högt och har lärt sig att skrika. Han är nyfiken och ska vara med på allt man gör så att han inte missar något -tune ås hjälpa säger han. Man får säga till honom heeeeela tiden för att han pillar på ALLT. Han är en snäll kille som i stort set alltid är glad och skrattar. Han pratar och förstår otroligt mycket. Lär sig nya ord och sammanhang varje dag. Det är roligt att vara med honom nu när man kan ha en dialog och att han förstår vad man säger. Så lika jobbigt och frusterande period vi har nu lika mysigt och roligt är det.
Sune älskar sin lillasyster och han vill gärna dela med sig av sin mat och sina leksaker. Om hon gråter skyndar han sig med tutten och stryker på henne.
Vi har varit på 2 års kontroll och allt var bra förrutom att han ligger lite efter på längden. Det var ju inget nytt det har han ju gjort sedan 6 månader. Nu har dock kurvan dalat sedan 1 års kontrollen och det ska den helst inte. Vi ska på kontroll igen om 6 månader. Gick hem och kollade i Mikkels papper då jag vet at han var liten. Han var 83cm vid 2,5 års ålder och det är de Sune är nu. Det kändes bättre, Mikkel blev ju endå 186cm så det bådar gott. 




5,5 veckor



Herreguuuuuud så fort det går!!! Det händer mycket med en liten. Fröken blir mer och mer vaken för varje dag. Hon följer en med blicken och är riktigt stark i nacken. Hon har även börjat le, hur gulligt som helst! Allt flyter på och hon är snäll och enkel än så länge.
Börjar gruva lite för hemresan jag ska göra själv med båda barnen på söndag!! Hur fasen ska det gå med en som inte har tid att sitta stilla ???!!! Har köpt barn hörlurar och hoppas på att han blir uppslukad av någon film på ipaden. Detta har aldrig hänt till dagens datum så reservplanen är att ha handbagaget fyllt med choklad. Wish me good luck ;)
Förlossningen
Nu är hon här: Siri Rakel Hviid Nymann
Hon var beräknad den12/6 och eftersom Sune kom 2 dagar före bf trodde jag ALDRIG att jag skulle gå över. Speciellt när läkaren sa att vi nog skulle förvänta att hon kom några veckor innan eftersom hon hade fixerat sig så tidigt. Det blev i alla fall många långa dagars väntande. Sista veckan var inte rolig. Min annars problemfria graviditet började visa sina spår, det var tungt. Den 16:e var jag inne hos bm och fick då en hinnsvepning och tid för igångsättning den 22:a om inget skulle hända. Bm lät mycket positiv till hinnsvepningen 50% chans att det sätter igång, bättre statistik när det är andra gången. Hade ca 1,5 cm kvar på livmoderhalsen och var öppen 1cm. Vi kom hem och tänkte tjooooho nu blir det snart barn. Inget hände. Fick lite fler sammandragningar men annars nada. Frustrerad som jag var ringde jag dagen efter för att höra om möjligheterna för att få en till hinnsvepning. Hon skulle ju ut innan den 19:e som är sunes födelsedag. Hon lät mycket positiv och jag fick en tid till dagen efter den 18:e. På morgonen ringer dom och säger att bm är sjuk! Då kände jag på mig att hon skulle komma den 19:e. Under dagen kände jag extremt tryck ner och strålningar längst ner i magen mot insida lår.
Vaknar natten mot fredag klockan 4 av att jag har värkar. Försöker ignorera dem men måste till slut stiga upp och hoppa i duschen. Varmt vatten mot länd eller mage var fantastiskt. Börjar klocka värkarna och det är ca 6-7 min mellan och dom varar i 1 min. Försöker få tiden att gå med att kolla serier, packa det sista och städa. Klockan 7 väcker jag Mikkel så vi kan gå In och sjunga för vårat födelsedagsbarn. Så himla mysigt. Sune kollar konstigt på mig när jag frustar av värkarna, mor? Säger han. Nu börjar jag känna att vi måste få Sune klar och lämna han hos dagmamma. Jag ringer till bm och hon säger att vi ska åka in klockan är nu 8. Mikkel ska köra med Sune och så kommerp han och hämtar mig efter. Mikkel är lugn, för lugn. Sune får välja tutte och ska själv ta på kläder och skor. Nu är det 1-2 min mellan värkarna och tryck neråt och jag får panik och hoppar In i bilen så vi kan köra på bb direkt. Värkarna lugnar ner sig i bilen och restiden på 40min går överraskande fort.
På bb möts vi av min favorit bm. Yes! Klockan är nu ca 9. Kommer in, lyssnar på bebis, 4 cm öppen. 4cm?!! Åh nej lång väg kvar! Går in i duschen medan bm förbereder allt. 1 timme med VARMT vatten, jag blir yr och måste gå ut och dricka. Står och gungar under värkarna nu börjar dom göra riktigt ont!! 6-7cm öppen, här vill jag ge upp! Nu gör det vidrigt ont. Står på alla 4 i sängen och gungar medan Mikkel håller värmekudde på länd och kall trasa på pannan. Har ett sjukt tryck neråt så hon tar vattnet och det är grönt. Hjärtljuden går ner kraftigt under värkarna så hon trycker på akutknappen och 2 bm kommer in för att ta prover på hur stressad hon är. Jag får krystvärkar och bm säger att det är grönt för att krysta. Tyckte det var grymt obehagligt när hjärtljuden gick ner så pass mycket så nu ska hon ut tänker jag. Andra krystvärken pressar jag ut huvudet tar ny luft och då kommer kroppen. Navelsträngen var virad stramt runt halsen. Hon skriker och kommer upp på mitt bröst. Dom hann inte ta prover så dom tar prover från navelsträngen för att se hur påverkad hon varit av syrebristen. Obehagligt! Proverna är som tur var fina.
Fröken blir vägd 3100 och 49 lång. Hon är så fin liknar sin lillebror på pricken. Jag känner mig otroligt pigg, går i duschen och får lite mat sen börjar vi packa ihop för att köra hem. 3,5 timmar efter förlossningen sitter vi i bilen påväg hem för att fira våran stora pojke 😊


