Förlossningen

Nu är hon här: Siri Rakel Hviid Nymann 
Hon var beräknad den12/6 och eftersom Sune kom 2 dagar före bf trodde jag ALDRIG att jag skulle gå över. Speciellt när läkaren sa att vi nog skulle förvänta att hon kom några veckor innan eftersom hon hade fixerat sig så tidigt. Det blev i alla fall många långa dagars väntande. Sista veckan var inte rolig. Min annars problemfria graviditet började visa sina spår, det var tungt. Den 16:e var jag inne hos bm och fick då en hinnsvepning och tid för igångsättning den 22:a om inget skulle hända. Bm lät mycket positiv till hinnsvepningen 50% chans att det sätter igång, bättre statistik när det är andra gången. Hade ca 1,5 cm kvar på livmoderhalsen och var öppen 1cm. Vi kom hem och tänkte tjooooho nu blir det snart barn. Inget hände. Fick lite fler sammandragningar men annars nada. Frustrerad som jag var ringde jag dagen efter för att höra om möjligheterna för att få en till hinnsvepning. Hon skulle ju ut innan den 19:e som är sunes födelsedag. Hon lät mycket positiv och jag fick en tid till dagen efter den 18:e. På morgonen ringer dom och säger att bm är sjuk! Då kände jag på mig att hon skulle komma den 19:e. Under dagen kände jag extremt tryck ner och strålningar längst ner i magen mot insida lår. 

Vaknar natten mot fredag klockan 4 av att jag har värkar. Försöker ignorera dem men måste till slut stiga upp och hoppa i duschen. Varmt vatten mot länd eller mage var fantastiskt. Börjar klocka värkarna och det är ca 6-7 min mellan och dom varar i 1 min. Försöker få tiden att gå med att kolla serier, packa det sista och städa. Klockan 7 väcker jag Mikkel så vi kan gå In och sjunga för vårat födelsedagsbarn. Så himla mysigt. Sune kollar konstigt på mig när jag frustar av värkarna, mor? Säger han. Nu börjar jag känna att vi måste få Sune klar och lämna han hos dagmamma. Jag ringer till bm och hon säger att vi ska åka in klockan är nu 8. Mikkel ska köra med Sune och så kommerp han och hämtar mig efter. Mikkel är lugn, för lugn. Sune får välja tutte och ska själv ta på kläder och skor. Nu är det 1-2 min mellan värkarna och tryck neråt och jag får panik och hoppar In i bilen så vi kan köra på bb direkt. Värkarna lugnar ner sig i bilen och restiden på 40min går överraskande fort. 

På bb möts vi av min favorit bm. Yes! Klockan är nu ca 9. Kommer in, lyssnar på bebis, 4 cm öppen. 4cm?!! Åh nej lång väg kvar! Går in i duschen medan bm förbereder allt. 1 timme med VARMT vatten, jag blir yr och måste gå ut och dricka. Står och gungar under värkarna nu börjar dom göra riktigt ont!! 6-7cm öppen, här vill jag ge upp! Nu gör det vidrigt ont. Står på alla 4 i sängen och gungar medan Mikkel håller värmekudde på länd och kall trasa på pannan. Har ett sjukt tryck neråt så hon tar vattnet och det är grönt. Hjärtljuden går ner kraftigt under värkarna så hon trycker på akutknappen och 2 bm kommer in för att ta prover på hur stressad hon är. Jag får krystvärkar och bm säger att det är grönt för att krysta. Tyckte det var grymt obehagligt när hjärtljuden gick ner så pass mycket så nu ska hon ut tänker jag. Andra krystvärken pressar jag ut huvudet tar ny luft och då kommer kroppen. Navelsträngen var virad stramt runt halsen. Hon skriker och kommer upp på mitt bröst. Dom hann inte ta prover så dom tar prover från navelsträngen för att se hur påverkad hon varit av syrebristen. Obehagligt! Proverna är som tur var fina. 

Fröken blir vägd 3100 och 49 lång. Hon är så fin liknar sin lillebror på pricken. Jag känner mig otroligt pigg, går i duschen och får lite mat sen börjar vi packa ihop för att köra hem. 3,5 timmar efter förlossningen sitter vi i bilen påväg hem för att fira våran stora pojke 😊






Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0